Bli en del av lösningen genom att göra mer än minimikraven
Under eftermiddagsseminariet som ordnades av Projektet Byggnadsbranschens hållbara framtid i Vasaregionen och Green Building Council Finland den 7 september förberedde man sig för den cirkulära ekonomin och funderade på hur byggbranschen bör förnya sig själv. Ella Lahtinen från Green Building Council Finland påpekade att byggbranschen också vill vara en del av lösningen och inte bara en del av problemet, vilket tyvärr nu är fallet.
Ella Lahtinen, Green Building Council Finland
Under eftermiddagsseminariet som ordnades av Projektet Byggnadsbranschens hållbara framtid i Vasaregionen och Green Building Council Finland den 7 september förberedde man sig för den cirkulära ekonomin och funderade på hur byggbranschen bör förnya sig själv. Ella Lahtinen från Green Building Council Finland påpekade att byggbranschen också vill vara en del av lösningen och inte bara en del av problemet, vilket tyvärr nu är fallet.
– Byggsektorn som helhet måste kunna vara en del av lösningen, betonade Lahtinen.
Minimera avfall står först i avfallshierarkin
– Möjligheterna i den cirkulära ekonomin måste beaktas kontinuerligt under byggnadens hela livscykel. Produkter med kortare livscykel måste vara löstagbara, utbytbara och lätta att underhålla så att de byggnadsdelar med längre livslängd, till exempel stommen som varar 100 år, inte behöver röras.
Lahtinen påpekade också att det första alternativet i avfallshierarkin är att minska mängden avfall. För att lyckas med detta måste byggbranschen vara[HA1] mer aktiv och sträva efter att minimera avfallet.
– På andra plats i avfallshierarkin är återanvändning och först den tredje är återvinning, påpekade hon.
Hon granskade utvecklingen av bestämmelser inom byggsektorn och påpekade att regelverket belyser kartläggningen av bygg- och rivningsmaterial samt livscykelegenskaper:
– Byggnaden ska rivas och återanvändas antingen som byggnadsdelar eller material. Enligt avfallslagstiftningen måste användbara delar och produkter från byggnader återvinnas och återanvändas. På byggarbetsplatser måste finnas behållare för 11 separata typer av avfall som ska samlas in.
Lahtinen betonade också det att om man endast efterföljer lagar och förordningar kanske inte är särskilt ansvarsfullt i sig, utan bara ett minimikrav. I sitt tal redogjorde Lahtinen om hur den cirkulära ekonomin beaktas vid tillverkning av byggprodukter, planering, konstruktion, drift och underhåll av byggnader, reparationer och i rivningsfasen.
Mer flytt- och modifierbara byggnader behövs
Jaakko Torvinen
Arkitekt Jaakko Torvinen presenterade Pikku-Finlandia-byggnaden som designades och byggdes som ett tillfälligt utrymme under renoveringen av Finlandiahuset. Byggnaden är flyttbar, så Helsingfors stad kan senare använda den någon annanstans. Pikku-Finlandia, byggd av moduler, kan flyttas och byggas om i framtiden som L-modell eller två separata byggnader.
Designen tog också hänsyn till hållbarhet och cirkulär ekonomi så att all teknik lämnades synlig, vilket innebär att mindre byggmaterial krävs.
– Kommunerna bör planera och bygga mer flytt- och modifierbara byggnader, eftersom kommunernas demografi förändras och samtidigt förändrar behoven för dagisar och skolor, påpekade Torvinen.
Framtidens Travdal och CLT-gymnasiet i Petalax
Mauritz Knuts, projektledare för byggnadsbranschen, presenterade Travdalen i Vasa, framtidens unika bostadsområde, på uppdrag av Oliver Schulte-Tigges, som hade fått förhinder. De första gatorna har redan byggts i Travdalen och byggandet av de första kvarteren börjar snart. Även ett cirkulär ekonomi-kvarter ska byggas i området. Det mångsidiga och kompakta cirkulär ekonomi-kvarteret främjar smart rörlighet, och där investeras i samhälls- och lokala tjänster samt lokal ekonomi, med hänsyn till den gröna miljön och hållbara energilösningar.
Margareta Bast-Gullberg och John Södergran
John Södergran, teknisk chef från Malax och Margareta Bast-Gullberg, rektor för Petalax Gymnasium, presenterade det nya CLT-byggda Gymnasiet i Petalax som stod klart för ungefär ett år sedan. Byggnadens väggar är tillverkade av korslimmat trä och ingen isolering krävs för väggarna som är 30 cm tjocka. Endast på grund av ljudisolering är byggnadens mellanväggar isolerade.
Bast-Gullberg försäkrade att användarna är mer än nöjda med den nya byggnaden:
– Ungdomar fick vara med i att planera lokalerna och de tar också bra hand om dem. Inne rör man sig med inomhusskor eller yllesockor på, och städare är också nöjda med egenskaperna av det slipade betonggolvet. Vi fick en hälsosam och tyst byggnad.
Södergran berättade att i och med klimatstrategin i Malax gjordes ett aktivt val om träkonstruktion och nu planeras även ett dagis av CLT till kommunen.
– Med gymnasiebyggnaden föll vi till och med under budgeten, säger Södergran.
Projektchef Mauritz Knuts samt moderatorerna Pia Simons och Johan Ångerman
