Nyheter

Inom arbetet mot klimatförändringen har Arbets- och näringsministeriet skrivit frivilliga energieffektivitetsavtal med flera kommuner i Finland. De kommuner som skrivit på avtalet täcker cirka 75 procent av Finlands befolkning och avtalen gäller åren 2008–2016. EU:s direktiv om energieffektivitet gav Finland ett energisparmål på nio procent fram till år 2016. De kommuner som skrivit på avtalet försöker nå detta mål. I Vasa motsvarar målet cirka nio gigawattimmar och staden är inte långt ifrån att nå målet.

- Dessa nio gigawattimmar motsvarar ungefär så mycket energi som 450 egnahemshus förbrukar under ett år. Eftersom Vasa nästan nått målet, ville vi fungera som förebild och lyfta ribban. Enligt ett beslut som fattats av Vasas stadstyrelse är Vasas nya mål 11,7 GWh, berättar energiingenjör Mikko Tapojärvi från Vasa Hussektor.

Vasas egen målsättning på 11,7 GWh motsvarar cirka 585 egnahemshus årliga energiförbrukningar.

Borgaregatans skola, som nyligen grundrenoverats, tillvaratar 65 procent av frånluftens värme. Projektchef Mauritz Knuts (till vänster) får en rundvandring i den nya byggnaden av serviceman Pekka Heinonen och energiingenjör Mikko Tapojärvi.

Automation ger resultat

I det nationella programmet Innovativa städer (INKA) har Vasa ansvaret över ett huvudtema: Hållbara energilösningar. Detta ansvar gavs åt Vasa bland annat eftersom Nordens mest betydande energikluster, som består av 140 företag inom energibranschen, finns i Vasaregionen. Men hur har också Vasa stad lyckats bli en framgångare då det kommer till energieffektivitet?

- Automation är en av de mest betydande orsakerna till att fastigheterna i Vasa är så energieffektiva. Vasa var en av de första kommuner som tog i bruk automation för fastigheter. Vasa Hussektor har ett kontrollrum där vi kan följa med nästan alla fastigheter som hör till hussektorn. För tillfället är de lite på 110 stycken, berättar Tapojärvi.

Till Vasa Hussektors uppgifter hör bland annat att underhålla de fastigheter som hör till Vasa stad. Staden äger bland annat skolor, daghem och social- och hälsovårdsbyggnader. Alla fastigheter som hör till staden har inte ännu inkorporerats i automationssystemet. De kvarvarande byggnaderna är små och deras inkorporering i systemet granskas i samband med andra nödvändiga grundrenoveringar.

Mauri Koivuporras jobbar som kontrollrummets huvudanvändare. Han följer med fastigheterna via fem dataskärmar, eftersom fastigheternas automationsteknik kommer från olika tillverkare.
- Under en dag får jag tiotals med alarm. Idag har jag redan hunnit få 100 alarm, men största delen av dem är sådana som inte kräver åtgärder. Systemet i en fastighet skickar exempelvis ett alarm då ventilationen sätter igång och inomhusluften kastar med två grader från de på förhand inställda graderna. Problemet fixar sig själv då ventilationen kommer igång ordentligt, förklarar Koivuporras.

Mauritz Knuts (till höger) bekantar sig med kontroll-
rummet, där Mauri Koivuporras följer hussektorns
fastigheter via fem olika skärmar.

Då ett alarm kräver åtgärder ringer Koivuporras till hussektorns servicemän och ber dem åka till fastigheten för att kontrollera läget. Pekka Heinonen, som jobbar som serviceman på Vasa Hussekor berättar hur hans arbetsuppgifter ändrats under åren.
- Förr hade fastigheterna egna gårdskarlar. Idag finns det egentligen inte gårdskarlar mera, utan fastigheternas uppehåll sköts av sådana servicemän som jag. Vi behöver inte åka till alla fastigheter dagligen för att kontrollera att maskinerna är på, utan vi får meddelanden om störningar från kontrollrummet. På det här sättet kan vi ta hand om akuta störningar genast, utan att energi går till spillo under flera dagars tid, konstaterar Heinonen.

Grundrenovering ger besparingar

Under de senaste åren har Vasa stad grund renoverat flera fastigheter. En av de grundrenoverade fastigheterna är Borgaregatans skola. Skolan är byggd på 1970-talet. I den gamla byggnaden fanns 11 ventilationsmaskiner var av endast en hade en cell med värmeåtervinning. Cellen kunde utnyttja 18 procent av den värmen som for ur byggnaden tillsammans med frånluften.

I Borgaregatans skolas tekniska utrymmen finns bland annat skolans ventilationssystem. Då ett alarm som kräver åtgärder far ur detta utrymme, skickas Pekka Heinonen (till vänster) dit för att kontrollera läget.

Då grundrenoveringen påbörjades år 2012 lämnades endast en del av den gamla skolbyggnadens grundkonstruktioner och ytterväggar kvar. Då hustekniken förnyades fick fastigheten ett nytt ventilationssystem, som består av sju ventilationsmaskiner som alla har värmeåtervinningsaggregat. Också solpaneler installerades på skolbyggnadens tak. Tack vare den nya tekniken kan byggnaden ta tillvara 65 procent av frånluftens värme.

- Vi mäter också byggnadens elförbrukning exempelvis via belysning, vägguttag och ventilation. Belysningen ligger fortfarande bakom en förvånansvärt stor del av byggnadens elförbrukning trots energisparlamporna. Därför kan de som vistas i byggnaden hjälpa spara energi genom att släcka onödiga lampor, påminner Tapojärvi.