Nyheter

Teknikhuset har uppförts i form av ett utvecklingsprojekt på YA i Vasa i syfte att ta fram lösningar som ger energieffektivitet, komfort och låg miljöpåverkan till ett lågt pris. Teknikhuset ska användas både på YA:s olika utbildningslinjer samt för att höja kunskapsnivån hos branschens aktörer.

Byggnadsbranschen kännetecknas av ett traditionellt tänkande där de flesta produktionsprocesser utförs såsom de gjorts i decennier, men på Yrkesakademin i Vasa beslöt man sig redan för flera år sedan att börja tänka utanför ramarna och skapa ett exempelhus för såväl hållbarhet, produktions- och även driftskostnader. Nu står det så kallad Teknikhuset klart.

Tomas Hansson, lärare på ellinjen, har fungerat som projektledare för bygget.

– Tanken var att bygga ett hus där hela dess livscykel tas i beaktande. Vi har ifrågasatt varför hus alltid byggs såsom de görs och vad som skulle kunna göras annorlunda för att få ner såväl produktions- som driftskostnaderna, samtidigt som man bygger miljövänligt, förklarar Hansson.

– Vi har dragit lärdom av bland annat elektronik- och bildindustrin, där all tillverkning är betydligt mer automatiserad, tillägger han. Målet har varit att ta fram lösningar som ger energieffektivitet, komfort och låg miljöpåverkan till ett lågt pris.

Tomas Hansson, lärare och projektledare för Teknikhuset, samt Mauritz Knuts, projektchef på VASEK, konstaterar att det finns många okonventionella men lönsamma och hållbara lösningar som kunde anammas av byggbranschen.

Planering och research har spelat en avgörande roll för resultatet.

– Vi har kartlagt alla möjligheter – vad kan vi få tag i? Det finns många fina men okonventionella lösningar om man höjer blicken och tittar bortom den egna horisonten. Vi är duktiga på mycket i Finland men väljer man att titta globalt och plocka russinen ur hela kakan finns många alternativ som ännu ingen använder här, konstaterar Hansson.

Den största skillnaden mellan Teknikhuset och traditionellt producerade hus är konstruktionen, som består av ett stålskelett utan bärande väggar.

– Det är en konstruktion som möjliggör en hög automationsgrad i tillverkningen – vilket innebär lägre produktionskostnader och ett lägre pris för husköparen, något som varit viktigt i projektet. En stor del av VVS- och elarbetena kan dessutom integreras i den automatiserade tillverkningsprocessen, vilket ger många fördelar.

Tomas Hansson visar husets ”hjärna” – centralenheten därifrån man kan styra allt från inomhusklimat och ventilation, värme och kylning, belysning och så vidare.

Konstruktionen är byggd i flera fristående lager som kan bytas ut oberoende av varandra. Det ska vara möjligt att åtgärda eventuella skador, renovera och göra ändringar utan stora kostnader – även montera ner, flytta eller riva och återvinna huset.

Huset värms och kyls med fläktkonvektorer som drivs av en luft-/vattenvärmepump som är kopplad till en ackumulatortank och en värmeväxlare och kan användas både för värme och kylning. Isoleringen består av fenolskivor som är lätta att hantera, har god isoleringsförmåga och hög brandklassificering. Taket utgörs av integrerade solpaneler och ett avancerat styrsystem för värme och belysning optimerar produktion och förbrukning.

– Vi valde redan vid planeringen produkter som kan integreras med automatiken och som kan kommunicera med flera typer av gränssnitt. Alla system i huset är integrerade med varandra och kan enkelt styras från en central enhet, förklarar Hansson.

Mauritz Knuts, projektchef på VASEK, är imponerad av alla nya lösningar som implementerats i huset.

– Här finns mycket som inte ännu finns någon annanstans i Finland, konstaterar han.

Han tror att även byggnadsbranschen genom konkurrens behöver börja erbjuda mer moderna, hållbara och förmånligare alternativ.

– Precis som inom bilbranschen blir det en konkurrensfördel att kunna erbjuda ett alternativ som är billigare i drift. När utbudet finns kan konsumenterna börja göra andra val.

Som takyta används direktmonterade solpaneler, och för att omvandla likspänningen från dem till växelström som kan användas av förbrukare i huset och även matas ut i elnätet vid överskottsproduktion, har man valt ett invertersystem med fler valmöjligheter än traditionella växelriktare. – Det finns inte många av dessa i Finland, berättar Hansson.

Tanken är att Teknikhuset ska kunna användas både på YA:s olika utbildningslinjer som för att höja kunskapsnivån hos branschens aktörer – och det ska fortsätta att utvecklas.

– Vi kommer i vinter att hålla både förevisningar samt kurser och föreläsningar här för olika intressegrupper, tillägger Hansson.

Mer information om Teknikhuset finns på www.teknikportalen.fi.

Byggbranschen står inför en enorm utmaning med den gröna och hållbara omställningen som nu kommer att krävas inom alla branscher. För att stöda processen hos aktörerna inom byggnadsbranschen, genomför VASEK utvecklingsprojektet ”Byggnadsbranschens hållbara framtid i Vasaregionen” under tiden 1.1.2022-30.6.2023.

Projektets mål är att höja nivån av vetskap och kunskap samt motivation och kompetens hos branschens alla aktörer för att på sikt nå målet att vara koldioxidneutrala. Projektet riktar sig till företag inom byggnadsbranschen, kommuner samt utbildningsinstitut med program i branschen.

Text och foto: Anna Sand