Nyheter

Småhusbyggare inser fatta hållbara beslut

23.10.2013
-

Planer angående det nya hemmet snurrar i huvudet. Hurdan planlösning vore klokast? Vilket golvmaterial ska vi välja? Och vore helt vita kakel i badrummet ett tråkigt val? Både de inre och yttre ytorna i ett nytt småhus kräver mycket planering av de blivande husägarna.

Planer angående det nya hemmet snurrar i huvudet. Hurdan planlösning vore klokast? Vilket golvmaterial ska vi välja? Och vore helt vita kakel i badrummet ett tråkigt val? Både de inre och yttre ytorna i ett nytt småhus kräver mycket planering av de blivande husägarna. Förutom dessa saker borde småhusbyggaren finna tid för att fundera på avfallshanteringen, stadsplanen och brandsäkerheten. Som tur finns hjälp att fås via kursen Förebyggande kvalitetsstyrning. Kursen är riktad till småhusbyggare och erbjuds av Vasa stad.
- Kursen är framtid. Vi vet att det lönar sig att förebygga då det kommer till småhusbyggen, och inte göra så att dessa grundsaker tas upp först då husbyggarna har planerna färdigt ritade, förklarar Vasa stads byggnadsarkitekt Juha Jääskeläinen.

Byggnadsarkitekt Juha Jääskeläinen visar hur stadens ritningar kan se ut.

I sitt framtidstänk har Vasa tagit efter från Uleåborg, där Förebyggande kvalitetsstyrning erbjudits sedan Uleåborgs bostadsmässa för tio år sedan. En sympatisk röst tränger ur luren då kvalitetschef Pekka Seppälä från Uleåborgs byggnadstillsyn, berättar hur utbildandet av vanliga småhusbyggare fick sin början under en kaffepaus.
- Jag och mina kolleger funderade hur vi kunde utveckla småhusbyggandet och samtidigt öka medborgarnas baskunskap inom byggandet. Vi ville ge de verktyg med vilka en vanlig människa kan låta bygga ett hållbart hem åt sig.

Enligt Seppälä var det ett tydligt problem förr, att människor försökte spara för mycket pengar. I en husaffär spelar priset en avsevärd roll. Då kunden samtidigt är den som vet minst om byggande men har plånboken, menar Seppälä att besluten angående husbygget görs på för lätta grunder.
- Mitt motto lyder ”inte genom att tvinga, utan genom att komma till insikt”, kläcker Seppälä ur sig då han förklarar kvalitetsstyrning kursens mening.

Kulturförändring i sikte

I Uleåborg har det skett en klar kulturförändring under de senaste tio åren bland småhusbyggarna då staden erbjudit förebyggande kvalitetsstyrning. Ordet har spridit sig så att alla som planerar ett småhusbygge bokar nuförtiden tid för kursen i kalendern. Enligt Seppälä har kursen blivit en självklar del av byggprocessen. I Vasa har kursen erbjudits sedan år 2011, men där är ännu en lång väg till en liknande iver som råder i Uleåborg.
- Här skulle det också få ske en kulturförändring. Alla som vet att de ska bygga skulle delta i kursen, även om de inte har en säker tomt ännu, målar Jääskeläinen.

Han berättar att kursen i Vasa inte är en direkt kopia av kursen i Uleåborg, för i Vasa sker förverkligandet med mindre resurser för en mindre skara åhörare. Hittills har kurserna ordnats endast i samband med stora tomtöverlåtelser, det vill säga då Vasa stad planerat nya bostadsområden där staden överlåter flera tomter samtidigt till de nya ägarna.
- Vår nästa utmaning är att nå även de småhusbyggare, som köpt sin tomt utanför en sådan här stor tomtöverlåtelse eller från den fria marknaden att delta i kursen, menar Jääskeläinen.

Nästa Förbyggande kvalitetsstyrning-kurs går av stapeln våren 2014 i Vasa, i samband med den stora tomtöverlåtelsen i Yttersundom.

Baskunskap till småhusbyggarens verktygslåda

Genom Förebyggande kvalitetsstyrning-kursen inser småhusbyggaren att fundera på förutom husets utseende också på saker som energieffektivitet, förebyggande av fukt, inomhusluftens kvalitet och planlösning.
- Jag rekommenderar kursen ur småhusbyggarens egen synpunkt. Om husägaren exempelvis anlitar en husplanerare och ger denne tid att göra en genomtänkt planlösning, sparar husägaren i brukskostnaderna i slutändan för det finns inga onödiga kvadrater att värma, funderar Jääskeläinen.

Deltagarna går kursen på fem kvällar. Under de två sista kvällarna delas deltagarna upp i mindre grupper enligt de blivande bostadskvarteren.
- Under kvarterstyrningen finns oftast 4–8 tomter med och då går vi lite noggrannare igenom saker som berör just det kvarteret. De blivande grannarna får träffa varandra och jag vågar påstå att grälen angående tomtgränserna minskar då kommunikationen mellan grannarna kommit igång redan under byggskedet, påpekar Jääskeläinen.

Kursens målsättning är att få blivande småhusägare att reflektera över sina kvalitetskrav på husen, för husen kommer troligen att vara i bruk i flera årtionden framöver.
- Kursen underlättar förstås också vårt arbete, då vi får möjligheten att samtidigt berätta all basinformation åt så många som möjligt. Då behöver vi inte heller styra bygget så mycket under själva byggprocessen.

Jääskeläinen är nöjd över antalet kursdeltagare så här långt. Enligt honom har deltagarna frågat mycket och frågorna har lett till bra diskussioner. Jääskeläinen har också märkt att många småhusbyggare blivit och diskuterat i korridoren då kursen slutat.