Nyheter

Nordic Logistic Corridor (NLC) är ett logistikstråk, längs vilket man trasporterar gods och passagerare smidigt över tre länders gränser. Till rutten Vasa–Umeå–Mo i Rana har man investerat nästan 300 miljoner euro under åtta års tid.

Hamnar, terminaler, järnvägar och landsvägar utvecklas för att de skulle komplettera varandra, så att transportkedjan från Norden ut till Mellaneuropa skulle vara smidig och effektiv. Under de kommande åren har NLC-stråket utmärkta förutsättningar att växa till en ännu mera lockande transitrutt för gods, som går via Norge, Sverige och Finlands norra delar till Ryssland och EU-området.

Logistiken upprätthåller konkurrenskraft

Skandinaviska exportföretag vet att logistikkostnader är ofta högre i nord än i söder. För att bevara konkurrenskraften behövs fungerande transportlösningar. NLC skapar förutsättningar till en bättre fungerande exportmodell för Norges, Sveriges och Finlands näringsliv.

– Logistiknätet på kontinenten är redan full, så vi siktar på framtiden. Satsningar som har gjorts till rutten har varit livsviktiga för näringslivet, så det finns även stora spelare som är med för att främja projektet, så som Volvo och DB Schenker, berättar Kvarkenrådets direktör, projektchef Mathias Lindström.

Det viktigaste målet är att göra NLC-stråket så effektiv som möjligt. Företagen väntar, att hela transportkedjan är enhetlig och flaskhalsen inte sänker farten på resan. Då NLC utvecklas till en perfekt logistikrutt, får man godset fram snabbare och med mindre kostnader.

Enligt VASEKs logistikexpert Anna Måtts transporteras ännu en stor del av godsflödet ännu från norr till söder, men efterfrågan på öst-väst-trafik håller på att växa i framtiden. I NLC-projektet har man därför satsat på Vasas och Korsholms gemensamma logistikområde, som delas i logistikföretagspark, järnvägsterminalområde samt området för den tillverkande industrin.

– NLC-stråket är ett lockande alternativ även med tanke på avstånd, för från Vasa till Umeå är det bara 96 kilometer. Via Åbo eller Haparanda och Torneå skulle det bli mycket mera kilometer, konstaterar hon.

”Logistikkostnaderna spelar en stor roll i ett exportorienterat land
såsom Finland. Tack vare NLC kommer exporten i fortsättningen att
bli förmånligare, vilket ökar vår konkurrenskraft”, berättar VASEKs logistikexpert Anna Måtts.

Flytande infrastruktur under utveckling

NLC-stråket börjar från hamnarna i Mo I Rana och Mosjoen, fortsätter längs E12 till Sverige till Storumans förbindelseterminal och därifrån till godsstation i Umeå och vidare till hamnen. För att transportkedjans länkar skulle fortsätta starka till Finland, har sjötrafiken mellan Umeå och Vasa en betydande roll.

– Vasa hamn är en av stråkets mest betydande länkar, så det har gjorts stora investeringar där. Till exempel lyftutrustning har förnyats och lagerområden har tillsatts, berättar Måtts.

Enligt Lindström har NLC som miljömålsättning att överföra transport från landsväg till järnväg och sjö. Därför måste man skapa en flytande infrastruktur till Kvarken, det vill säga en fungerande färjerutt, som binder viktiga områden och starka länder bättre ihop. För detta ändamål har man till exempel förenat Vasas och Umeås hamnfunktioner och grundat ett gemensamt rederi.

År 2015 tas i bruk ett nytt svaveldirektiv, vilket orsakar att färjorna får använda endast billigare lättdiesel eller lätt brännolja i stället för den tunga brännoljan. Därför blir kortare sjörutter även ekonomiskt sett mera lockande.

”NLC-logistikstråket utvecklas att förbli tryggt, miljövänligt och effektivt. Eftersom båt- och järnvägstransporter är bättre alternativ ur miljösynpunkten är det i nyckelposition att satsa på dem”, berättar Kvarkenrådets direktör Mathias Lindström.

För att få mera frakt till Kvarken håller man på att planera en ny modern färja.
– Med Wärtsilä har man redan ingått ett avtal om planeringen av en ny färja. Ritningarna väntas bli färdiga år 2015, berättar Lindström.

Lobbning och politik

Ett gemensamt EU-projekt med tre länder kräver stark vilja och hårt arbete. Det långsiktiga målet är att den hela NLC-rutten hör till TEN-T (Trans-European Network) och till det norska stamnätverket.
– För att få grundförutsättningar i stånd, måste man vara aktiv både regionalt och nationellt men även i Bryssel, där egna europarlamentarikerna har en nyckelposition, konstaterar Lindström.

Enligt Lindström har värdet av trafikkonceptets utveckling insetts redan brett och de positiva satsningar och den gränsöverskridande gruppandan har nått långt. Lindström tycker att NLC är en strålande möjlighet att skapa goda förbindelser med Sverige och hela Europa.
– Den här helheten är på väg att bli en banbrytare i Europa. Samtidigt befrämjar vi både Finlands och hela kontinentens konkurrenskraft.