Kolneutral mobilitet behandlades i workshop ur olika synvinklar
I MoveIT-projektets workshop den 2 december diskuterade man vilka åtgärder som borde tecknas ned i färdplanen, som förbereds som bäst, för att nå målsättningen att få koldioxidsnåla transporttjänster i Vasaregionen år 2030.
I MoveIT-projektets workshop den 2 december diskuterade man vilka åtgärder som borde tecknas ned i färdplanen, som förbereds som bäst, för att nå målsättningen att få koldioxidsnåla transporttjänster i Vasaregionen år 2030.
Överinspektör Laura Langer från Transport- och kommunikationsverket Traficom höll inledningstalet. Enligt henne har kollektivtrafiken som mål att vara en lättillgänglig och hållbar form av transport som även ska fungera effektivt. Dessa fördelar, sade hon, kan till och med vara mera betydande än kollektivtrafikens klimatfördelar, när man tänker på saken ur jämställdhetens och trivsamma livsmiljöns synvinkel.
– Kollektivtrafikens klimatpåverkan är som störst när den kopplas tätt till ekonomiska kontrollmedel, konstaterade Langer.
Passagerarantalet inom kollektivtrafiken har under ett årtionde ökat med cirka 13 procent i stora städer och med 27 procent i medelstora städer. Också långdistanstrafiken av tåg har ökat med 21 procent.
– Distansjobb, flexibelt arbete och distansstudier påverkar efterfrågan på kollektivtrafik. Detta kan leda till att man i glesbygden hamnar att ta till anropsstyrda transporttjänster. Å andra sidan kan jämnare rusningstoppar göra tjänsten enklare att organisera. En permanent minskning av efterfrågan kan försvaga förutsättningarna att erbjuda kollektivtrafik, funderade Langer.
MoveIT-projektets projektsakkunig Heli Siirilä från Vasa universitets Innolab utmanade workshopdeltagarna att fundera och komma fram till mer fungerande medel som kunde påverka koldioxidneutraliteten av transporttjänster och mobilitet i Vasaregionen. Ämnet beaktades utifrån ekonomi, markanvändning, regioner, transport, tjänster och näringsliv samt arbetsplatser.
Enligt gruppen som övervägde regionernas roll är det viktigt att de olika områdenas möjligheter och särdrag beaktas, och att man bör försöka klargöra varför man i varje region väljer att använda den egna bilen i stället för de andra alternativen. Detta ansågs främst handla om en attitydfråga: användningen av kollektivtrafik anses utan orsak som alltför svårt och på grund av förhandsinställningen ger man den inte ens en chans.
Företag och arbetsplatser ansågs spela en viktig roll när det gäller att stödja koldioxidneutral mobilitet. Särskilt när det är arbetsgivarna som drar mest nytta av hälsoeffekterna som motion medför. Ibruktagandet av personalcykelförmånen berömdes.
När det gäller ekonomin, noterades det att man på företagsfältet ser fler hot än möjligheter i styrandet av koldioxidneutral mobilitet. Information om ämnet, men även morötter behövs mer. Minskningen av kostnaderna för bilåkning kommer mycket sannolikt att ha en positiv inverkan på lokalekonomin. Stödjande av cykling och särskilt elcyklar ansågs dock framförallt vara en ekonomisk handling.
Projektchef Matias Båsk var nöjd med diskussionerna som fördes i workshoparna:
– Det fördes en väldigt aktiv diskussion i grupperna, och vi fick värdefull information och användbara synpunkter i ämnet. Detta är vad vi kan dra nytta av när vi nu bygger vidare på strukturen och innehållet i färdplanen, berömmer Båsk.
En nulägesanalys har redan genomförts i MoveIT-projektet. Ytterligare två workshopar kommer att arrangeras i projektet på vårvintern 2021, varav den första kommer att rikta sig på att behandla ämnet ur små kommuners perspektiv, och i den andra kommer man att slutföra utkastet till färdplanen. Färdplanen kommer att färdigställas under våren 2021.
