Nyheter

Smart-sidan som publicerades i juni innehåller information bland annat om regionens kollektivtrafik. 

Den 18 augusti vid slutseminariet för det ERUF-finansierade MoveIT - Koldioxidsnål transportservice i Vasaregionen 2030- projektet, som avslutas i slutet av augusti, knöts det ihop såväl projektets åtgärder som utveckling inom transporttjänsterna. Under seminariet vändes blicken också mot framtiden och nödvändiga åtgärder.

Projektsakkunnig Heli Siirilä, Vasa universitets forskningsplattform InnoLab, presenterade vägkartan som blev färdig i juni. Vägkartan till koldioxidneutral transport innehåller delmål och åtgärdsplaner uppdelade i åtta olika teman (arbetsplatser, invånare, tjänsteleverantörer, betalningssätt, förvaltning, finansiering och ekonomi, infra samt kommunikation) fram till 2030.

• Bekanta dig med MoveIT-vägkartan

– Vi inledde projektet 2019 med nulägesanalys över Vasaregionens transportmål och en genomgång av MaaS-beredskapsmätare. Under 2020 hade vi diskussioner med kommunerna i regionen om resekedjor och hållbar transport, berättar Siirilä.

– Det är olyckligt att de planerade pilotprojekten måste annulleras på grund av coronaviruset, men i år har vi också skapat Smart mobilitet-webbsidehelheten på tre språk för att något ersätta de saknade piloterna, berättar projektledare Matias Båsk.

• Bekanta dig med webbplatsen Smart mobilitet

– I vägkartan rekommenderar vi att man gör en regional åtgärdsplan för att uppnå målen i vägkartan – och särskilt hållbarhetsmålen för trafiken. I vägkartan föreslås bland annat inrättandet av en arbetsgrupp för regional transportservice, fortsätter Båsk.

– Olika organisationer har sina roller och medel för att främja hållbara transporttjänster. Arbetsgruppen skulle bidra till att diskutera helhetsbilden av transportservicen på ett mer samordnat sätt, också utanför budgetförhandlingarna, avslutar Siirilä.

Jenny Malmsten, kommundirektör i Malax, lovordade det faktum att mobilitetsbehov också beaktades ur ett landsbygdsperspektiv.

– På landsbygden är det svårt att överge bilen helt och hållet, men olika transporttjänster kunde ersätta den andra eller tredje bilen i familjen. I landsbygdsområden behövs också cykelbanor för mestadels längs statsvägar och inte så mycket i kommuncentrum. Det vill säga målen är desamma i både landsbygdsområden och stadsområden, men lösningarna skiljer sig något, påpekar Malmsten.

Miika Hautala, kollektivtrafikansvarig vid NTM-centralen, tog upp arbetsplatsernas och arbetsgivarnas roll i sin kommentar.

– Kollektivtrafikens möjligheter är begränsade, men trafiken mellan hemmet och arbetsplatsen har en stor inverkan på trafikutsläppen. Användningen av kollektivtrafiken påverkas också i hög grad av kommunikationen och hanteringen av biljett- och betalningssystemen.

Lektor Asseri Laitinen från VAMK var på samma linje. Han beklagade sig över att man inte alltid inser hur förmånlig kollektivtrafiken är. Han påminde också om att ungdomar och högskolestudenter måste visas att transport- och infrafrågor övervägs på ett mångsidigt sätt och man måste involvera dem i utvecklingsarbetet.

Enligt Vasa stads direktör för kommunteknik Jukka Talvi stöder MoveIT-vägkartan utmärkt Vasa stads strategi, där det högsta målet är koldioxidneutralitet.

– I kärnan finns transporttjänster och mindre poängteras att folk borde röra sig för egen maskin. Åtgärderna är också förskjutna tillräckligt tätt. Många av de saker som nämns i vägkartan är redan på gång, men många är bara i startgroparna. Styrning och finansiering kan vara våra största utmaningar, eftersom den stora majoriteten av transportfinansieringen för närvarande går till saker som inte bidrar till att uppnå koldioxidsnåla mål.

– Därefter behöver man en morot för att göra smarta val och en mängd olika piloter, experiment och företagsstöd. Man måste också ta hänsyn till jämställdhet mellan könen och den sociala jämställdheten i transporterna. Vi behöver markanvändningen som stöder målen och ett beslutsamt och långsiktigt arbete som utförs tillsammans, avslutar Talvi.