Hur påverkar coronaviruset transportservice i Vasaregionen?
Aktörer som arbetar med olika uppgifter inom transport och mobilitet i Vasaregionen samlades den 21 april runt samma virtuella bord för att diskutera coronavirusets effekter på transportservice i vår region. I webinariet, som ordnades inom projektet MoveIT – koldioxidsnål transportservice i Vasaregionen 2030, deltog såväl tjänstemän, utvecklare, representanter från företagsvärlden som forskare.
Experter inom transport och mobilitet runt samma virtuella bord
Aktörer som arbetar med olika uppgifter inom transport och mobilitet i Vasaregionen samlades den 21 april runt samma virtuella bord för att diskutera coronavirusets effekter på transportservice i vår region. I webinariet, som ordnades inom projektet MoveIT – koldioxidsnål transportservice i Vasaregionen 2030, deltog såväl tjänstemän, utvecklare, representanter från företagsvärlden som forskare.
Målsättningen med webinariet var att förmedla information om arbetet som gjorts i MoveIT-projektet i början av året samt ge underlag för diskussion i form av några inledningsanföranden. Projektchef Anna Måtts-Fransén från VASEK konstaterade direkt till en början att coronasituationen medfört en stor utmaning för företagare och kommuner:
– I och med restriktionsåtgärderna blev det stopp på nästan all mobilitetsservice och transporter. Olika företagsstödsformer är förstås viktiga, men enbart de räcker inte till. Vi behöver även samarbete och utveckling, poängterade hon.
Projektsakkunnig Heli Siirilä från Vasa universitets InnoLab presenterade MoveIT-projektets kommunturné, där olika sektorers representanter från varje kommun fick diskutera arbetet som redan gjorts inom transportservice och mobilitet, samt planera inför framtiden. Kommunturnén ägde rum i januari-mars och Korsnäs var den enda kommunen i Vasaregionen där projektet ännu inte hunnit turnera.
– I diskussionerna tog man fram lokala exempel på åtgärder som gjorts: i Storkyro har kommunen skaffat en gasbil till för hemvårdens personal och i Korsholm har personalen tillgång till elcyklar föri sambruk. I många kommuner lyftes dessutom fram utmaningar och möjligheter gällande pendling. Hur kunde attityder och rutiner ändras till mera hållbara? nämnde Siirilä som exempel på vad man diskuterat på turnén.
Anna Måtts-Fransén, VASEK (uppe till höger), Heli Siirilä, Vasa universitet (nere till vänster) och Toni Bärman, Traficom höll inledningsanföranden på webinariet.
Kollektivtrafikexpert Toni Bärman från transport- och kommunikationsverket Traficom gick igenom effekter av coronavirussituationen på kollektivtrafiken i hela landet. Enligt Traficoms utredningar har kollektivtrafikens resenärantal sjunkit med upp till 80 procent och trafikanternas biljettinkomster i proportion.
– Nödvändig trafik för pendling och uträttande av ärenden måste trots allt säkerställas på alla geografiska områden. När vi klarat oss ur den här coronasituationen, står vi inför nästa utmaning: hur påverkar corona kollektivtrafikens image? Det får vi ta itu med på hösten och säkert även under de kommande åren, konstaterade Bärman.
Image och branding väckte många tankar även under webinariets slutdiskussion. Å ena sidan oroade man sig över att coronavirusepidemin präglar kollektivtrafiken som något riskfyllt, å andra sidan förmodade man att när vardagen återgår till det normala igen kommer även människornas mobilitetsbeteende att göra det. Men vad är då normalläge efter allt detta? Vi kommer kanske inte att återgå till det gamla, utan i stället till något som blir ”det nya normala”.
Alla verkade vara eniga om att coronavirusepidemin med säkerhet kommer att föra med sig ändringar såväl i människors beteende som i attityderna, vilket oundvikligen påverkar framförallt persontrafiken. Persontrafikens digitala språng lades fram som en möjlighet, men trafikanternas raserade inkomster lär utgöra en betydande finansieringsutmaning. Hållbar mobilitet består emellertid av många olika delar, så kanske lyckas man höja populariteten av till exempel cyklande och gång till en ny nivå både under coronaepidemin och efter den.
– Det må vara hur som helst, men åtminstone fick vi i projektet lite mera planeringstid för de till hösten framflyttade piloterna, gällande Wärtsiläs pendeltrafik samt samåkningsförsöken i Korsholm och Malax. Till hösten jobbar vi med en ny verklighet och positiv kommunikation om mobilitet, avslutade Siirilä och Måtts-Fransén.