Nyheter

Workshop väckte intresse. Tomas Häyry talade om ekosystemavtalet som ett instrument för stadsutveckling.

Som en del av projektet Systemdesign av den koldioxidneutrala Vasaregionens referensmiljö ordnades en Framtidsworkshop för Vasa stads innovationsekosystem 28.11 vid Vasa universitet. Närmare 40 representanter för företag, högskolor, forskningsinstitut, finansiärer och andra intressenter inom forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet (FoUI) samlades för att utbyta tankar och sammanställa presentationer om de utvecklingsåtgärder som ska genomföras inom ramen för innovationsekosystemavtalet mellan Vasa stadsregion och staten. Målet var att ta detta arbete till en mer konkret nivå.

Evenemanget började med ett inledningsanförande av riksdagsman och framtidsutskottets ordförande Joakim Strand om bakgrunden till ekosystemavtalen. Enligt Strand är utvecklingskompetensen och samarbetet i Vasaregionen så starkt att det är svårt att hitta en konkurrent ens i ett nordiskt perspektiv. Genom att utnyttja befintliga styrkor kan Vasaregionen åstadkomma nya, anmärkningsvärda resultat.

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry stödde denna uppfattning:

– I Finland är Vasa den enda platsen med nödvändiga förutsättningar och synergifördelar. Inte många andra städer på samma nivå kan uppvisa vare sig något Technobothnia, VEBIC eller motsvarande Living Lab som fartyget Aurora Botnia. Ekosystemavtalet och målet att bli koldioxidneutral betyder oerhört mycket för staden. Om det här lyckas, kommer vi att skapa ett stort antal arbetstillfällen, vilket kommer att locka mer människor till regionen.

”På tidens kontinuum är 1970 och 2022 lika långt ifrån varandra som 1970 och 1918"

Framtidsforskaren Ilkka Halava ledde in åhörarna på temat för workshopen med sitt anförande En energiintensiv framtid. Gällande den gröna övergången betonade Halava mycket pragmatiskt de små stegens politik; även med små saker kan man åstadkomma mycket. Enligt honom borde man nu agera vid rätt tidpunkt:

– När man ser tillbaka på utvecklingen har det skett väldigt mycket i perioder om cirka 50 år. Det här inser man bäst när man konstaterar att på tidens kontinuum är 1970 och 2022 lika långt ifrån varandra som 1970 och 1918. Men utvecklingen har accelererat; 15 år från och med i år räcker för att uppnå betydande förändringar. Det speciella med kriser är att de får fart på folk, och vår tid uppvisar drag som överensstämmer med återuppbyggnadstiden i Finland, när mycket uppnåddes i snabb takt, säger Halava som en jämförelse.

Framtidsforskaren Ilkka Halava

Halava ser att företag och organisationer äntligen har förstått betydelsen av hållbarhet:

– Vi står nu vid en skiljeväg för hållbarheten: under de tre första vågorna sågs hållbarhet som en kostnad. Nu, i början av den fjärde vågen, ser man att hållbarhet ger fördelar: om du arbetar hållbart blir rekryteringen enklare och finansiering kan hittas.

– Vasas ekosystem bör också se möjligheter i ett större perspektiv och bygga broar över landets gränser. Till exempel Afrika är ledande inom solenergiteknik, men har det skapats några kontakter där? Det här är något att tänka på, eftersom man inte behöver göra allt själv, sade Halava uppmuntrande.

Workshopen gav vägledning för fortsättningen

Sabina Storbacka, programchef för Merinova

Sabina Storbacka, programchef för Merinova, som ansvarade för att organisera workshopen, har lång erfarenhet av regionutveckling.  Storbacka, som studerat juridik, har tidigare haft olika projekt- och affärsutvecklingspositioner. I sitt nuvarande jobb leder hon Merinovas projektgrupp, som på ett övergripande sätt utvecklar verksamhetsförutsättningarna för företagen inom energibranschen.

Storbacka, som har arbetat i sin nuvarande position sedan september, har märkt att aktörerna i Vasaregionen har ett starkt engagemang för gemensam utveckling.

– Här delar man gärna med sig av sitt kunnande och här vågar man prova nya saker, säger Storbacka.

Enligt Storbacka möjliggör ett samarbete i enlighet med ekosystemmodellen många saker. Det finns också en efterfrågan på helt nya möjligheter. Förutom energiteknik kan man tänka bredare på vilka aktörer som kunde dra nytta av energisektorn, vilket till exempel Joakim Strand betonade idag.

– I dag poängterades också det faktum att det inte längre räcker att vara koldioxidneutral, utan målet är att bli koldioxidnegativ, påpekade Storbacka och fortsatte:

– Workshopen gav nya tankar om hur vi ska gå vidare med innovationsekosystemet. Goda utvecklingsidéer framfördes bland annat i anslutning till energilagringssynergier, konceptualisering av invest-in och hur man kunde engagera kompetenta aktörer. Ekosystemavtalet gör att vi också kan underlätta för aktörer att ansluta till internationella FoUI-nätverk, vilket kommer att bidra till att säkra en hett eftertraktad EU-finansiering till regionen, sammanfattade Storbacka.

Vilket ekosystemavtal?

• Ekosystemet är en samarbetsmodell som för samman företag, högskolor, forskningsinstitut, finansiärer och andra intressentgrupper inom FoUI-verksamhet för att sätta fart på innovationer, ny affärsverksamhet och nya lösningar för att förbättra invånarnas välfärd. Ekosystemet möjliggör till exempel unika pilot- och testmiljöer för utvecklande av produkter och tjänster.
• Ekosystemavtalen möjliggör ett tätare samarbete än tidigare mellan städerna och staten för att stödja forskning, utveckling och innovationer.
• Syftet med ekosystemavtalet är också att få mera EU-finansiering till regionen för olika utvecklingsprojekt och investeringar.

Läs också en tidigare artikel om ämnet: Man måste förbinda sig i kontinuitet och öka FoUI-bidragen över regeringsperioder