Nyheter

Första moderna tidens trähöghus i Vasa byggs upp i Melmo

Trä har redan i århundraden använts som byggmaterial för hus, men KL-tekniken (korslimmat trä) har ändrat spelplanen för träbyggning permanent. De hållbara och miljövänliga träbyggnaderna blir allt fler även i Vasaregionen, och regionens första trähöghus, Vaasan Viherlehto, byggs som bäst i Melmo. Lakea ansvarar för dess uppbyggnad.

IMG 0889Lakeas regionchef Ari Myllyniemi och projektchef Ari Nyman vid Vaasan Viherlehto.

Trä har redan i århundraden använts som byggmaterial för hus, men KL-tekniken (korslimmat trä) har ändrat spelplanen för träbyggning permanent. De hållbara och miljövänliga träbyggnaderna blir allt fler även i Vasaregionen, och regionens första trähöghus, Vaasan Viherlehto, byggs som bäst i Melmo. Lakea ansvarar för dess uppbyggnad. 

– KL är en miljövänlig lösning. Massivträ binder stora mängder kol i sig och har bra kolhandavtryck. Här i Finland har vi omfattande skogar att få timmer ifrån, så material behöver man inte transportera långa vägar, förklarar Lakeas regionchef Ari Myllyniemi.

Lakea har profilerat sig som ett företag som för kunnande i träbyggning till nya orter. De första trähöghusen byggde företaget för sex år sedan och har sedermera varit först i flera städer med att låta bygga trähöghus och samtidigt fört kunnande till lokala underleverantörer. 

– I Vasaregionen finns det ännu inte mycket kunnande inom träbyggning, största delen av aktörerna som är med i Viherlehto-projektet kommer från andra områden. Planerare med kvalificering inom träbyggning är över huvud taget fåtaliga i hela Finland, men arbete skulle det finnas nog om, berättar Myllyniemi. 

KL-skivorna som används i Viherlehto har tillverkats av Crosslam från Kuhmo och CLT Plant från Kauhajoki, och elementen som gjorts av dem är tillverkade av Elementti Sampo från Kuhmo. Elementmonteringen på bygget sköts av Nordic Rakennus från Jakobstad och byggnaden är planerad av Marco Casagrande från Helsingforsbaserade Casagrande Laboratory. 

Mer än bara grönt kolhandavtryck 

KL-byggning har flera fördelar än bara miljövänlighet. Bostäderna monteras och byggs helt färdiga på fabriken och de färdiga elementen transporteras till bygget, där delarna monteras i rätt ordning och rörsystemet och elledningarna kopplas samman till en funktionerande helhet. På så sätt undviker man helt byggande i våta förhållanden, eftersom huselementen emballeras i plast på fabriken och monteras färdigt endast då vädret är torrt.
 
Samtidigt är genomgångstiden för bygget kortare än vid betongbyggen och byggskedet innehåller betydligt färre lyftningar, då hela våningar lyfts på plats på en gång. 
IMG 0886

Hela våningar lyfts på plats på en gång.

Att bygga i fabriksförhållanden möjliggör även serieproduktion, och i framtiden kan produktionslinjerna vara robotiserade. Därtill är det möjligt att transportera KL-elementen till och med långa sträckor tack vare deras lätthet, vilket inte kan sägas om betongelement. 

– Hemmen byggda av trä är också estetiska. Trä är ett varmt och akustiskt material som tilltalar sinnena. För detta har vi fått mycket positiv respons från kunderna, ler bostadsförsäljare Katariina Heinua


Flera lokala aktörer till branschen efterlyses 

I all sin miljövänlighet kan träbyggning bidra till de olika nationella och lokala koldioxidsnålhetsmålen, men varför är det fortfarande så sällsynt i Vasaregionen? 

– En orsak till det kan vara ovillighet att ta risker: det handlar ju om en ganska ny teknik, så det kan vara enklare att fortsätta med sådant som man alltid tidigare gjort, funderar Myllyniemi. 
Enligt Vasa stads planläggningschef Päivi Korkealaakso finns det inget hinder för träbyggning ur planläggningens synvinkel: 

– Med planen påverkar man inte byggnadens stomme, endast fasaden. En bra detaljplan är sådan att den åtminstone inte förbjuder träfasad, men nog kan ju också en träbyggnads fasad vara av annat material än trä. Ibland betonar man miljöfrågor i tomternas sökkriterier och då kan man få tilläggspoäng av träbyggning. 

– Det är fint att Lakea har börjat profilera sig inom träbyggning här i de österbottniska landskapen. Jag skulle gärna se flera lösningar som Viherlehto i Vasa, fortsätter hon. 

Vasaregionens Utveckling Ab VASEKs projektchef Mauritz Knuts har följt utvecklingen av träbyggning i Finland och i Vasaregionen med intresse, och han besökte även Viherlehtobygget. 

– Hoppas att vi i framtiden får se flera lokala företag syssla med träbyggning. Det finns potential inom branschen för många olika aktörer från planerare till elementmontör, konstaterar Knuts.