Nyheter

Coronaviruset har på några dagar radikalt förändrat förutsättningarna för en stor del av de finländska företagen. Många har meddelat om omfattande permitteringar, och det förefaller oundvikligt att vi snart är i ett läge där oroväckande många företag inte har pengar i kassan för att betala löner, pensionsavgifter, skatter och fakturor.

Advokatbyrån Näsman & Båsk Ab:s advokat Christian Näsman säger att det nu talas om en möjlig konkursvåg. Om vi ändå utgår ifrån att coronakrisen inte blir bestående, utan drabbar oss under en avgränsad tidsperiod, borde vi med alla till buds stående medel försöka undvika konkurser. Ifall statliga stödåtgärder i kombination med tålamod och förståelse emellan företag inte skulle räcka till för att rädda ett företag från sin skuldbörda, finns det också andra utvägar än att gå i konkurs.

– Företagssanering är ett humant och ekonomiskt klokt alternativ till konkurs. Företagssanering är avsedd för företag som har ekonomiska problem men som på sikt har en möjlighet att överleva. Fordringsägarna, såsom skatteförvaltningen och banker får avstå från en del av sina fordringar, men normalt får de en bättre utdelning i en sanering än i en konkurs, påstår Näsman.

Enligt honom är vinsten för företaget och dess ägare att företaget kan överleva en tillfällig ekonomisk svacka. Samhället vinner också eftersom åtminstone en del av arbetsplatserna blir kvar. I en konkurs förlorar alla sina jobb.

Näsman talar utifrån erfarenhet eftersom han har själv jobbat med insolvensärenden i 30 år. Han är också medlem i delegationen för konkursärenden och styrelsemedlem i Finlands Advokatförbund. Under sin karriär har han fått bevittna ekonomiska kriser som har försatt allt för många friska företag på obestånd.

– Bland det tyngsta jag varit med om var att i slutskedet av studierna vikariera som länsman under krisen i början av 1990-talet. Till mitt jobb hörde bland annat att ansvara för utsökningsärenden. En bidragande orsak till konkursvågen i början av 90-talet var att det inte fanns alternativ. Lagen om företagssanering trädde i kraft 1993, men då var det redan för sent för många, förklarar han. 

Näsman säger att under den ekonomiska krisen i början på 1990-talet gjordes det 6 000–7 000 konkursansökningar per år. Massor med arbetsplatser gick förlorade och samhället förlorade skatteinkomster. Under de senaste åren har konkursansökningarna rört sig kring drygt 2 000 per år. Nu finns det risk för att den statistiken förändras väsentligt.

– Företagssaneringen innebär inte bara uppgörelser med fordringsägarna om reducering av skulderna utan också åtgärder för att förbättra företagets lönsamhet. Reduceringen av skulderna blir en lättnad men innebär också att företaget, med hjälp av ett betalningsprogram, måste kunna visa på hur de återstående skulderna kan betalas, säger Näsman.

I praktiken finns det tre olika metoder för att sanera företaget: ett frivilligt avtal mellan företaget och borgenärerna, en lagstadgad företagssanering som ansöks hos tingsrätten samt en kombination av dessa. En frivillig sanering har de bästa möjligheterna att lyckas när man söker en lösning i ett tidigt skede.

Också Kenneth Dahlkvist, företagsrådgivare på VASEK, håller med om detta.

– Ifall företaget har en avsevärd men tillfällig ekonomisk nedgång och det finns funderingar kring möjligheterna till företagssanering så lönar det sig att i god tid kontakta en sakkunnig inom området. Ofta inleds den här processen tyvärr för sent, när ekonomin är körd i botten och det blir nästintill omöjligt att ta sig upp igen. En realistisk och trovärdig plan för saneringen är grunden för att lyckas, konstaterar han.

Näsman tillägger att företagets obestånd inte alltid kan korrigeras ens med företagssanering, utan för hopplösa fall är det bäst att avsluta verksamheten med en konkurs.

– Det är omöjligt att spekulera i hur länge coronakrisen kommer att pågå, men i något skede inom en överskådlig framtid är den över och vi går igen en bättre framtid till mötes, summerar han.