Enbart förmånlighet av återvunnet material räcker inte – vi behöver kunnande och mod
Det är möjligt att använda återvunnet material, såsom betongkross, inom infrabyggande genom relativt enkelt anmälningsförfarande, priset på kross är lågt, men ändå används den ännu alltför lite. Varför är det så och vad kunde man göra för att främja dess användning? Detta fördjupade sig projetkfolket för Cirkulär Ekonomi Korsholm och InfraBotnia-projekten i på ReThink Infra-seminariet som gick av stapeln 28.5.
Cirkulär Ekonomi Korsholm-projektets projektchef Göran Östberg
Det är möjligt att använda återvunnet material, såsom betongkross, inom infrabyggande genom relativt enkelt anmälningsförfarande, priset på kross är lågt, men ändå används den ännu alltför lite. Varför är det så och vad kunde man göra för att främja dess användning? Detta fördjupade sig projetkfolket för Cirkulär Ekonomi Korsholm och InfraBotnia-projekten i på ReThink Infra-seminariet som gick av stapeln 28.5.
Den byggda miljön framkallar efter gruvdrift mest avfall som uppkommer vid så väl byggande som rivning. Finland har förbundit sig till återvinningsmålet för byggavfall, enligt vilket bör 70 procent av rivningsavfall kunna utnyttjas som material år 2020.
– Vi måste öka kunnandet hos byggföretagare gällande hur man sakkunnigt tillvaratar material, så att vi kan ersätta naturmaterial. Kritiskt för materialåtervinning är sortering vid rivning och separat insamling av avfallskomponenter, berättade Katja Lehtonen (bild på vänster) från Ytekki Oy.
– Material återanvänds redan väl: av betong- och tegelavfall får man kross och av glas mineralull. För många material finns det redan en marknad, bara vi fick dem i cirkulering i gott skick. Att anskaffa, anlita och övervaka rivningsarbete kräver särskilt kunnande så att konkurrensutsättningen lyckas och att man kan försäkra sig om arbetets kvalitet, fortsätter Lehtonen.
Ida Smedlund, som officiellt avlägger sin ingenjörsexamen vid Tammerfors yrkeshögskola om några dagar, har gjort som slutarbete en handbok för Rivningsbetong på uppdrag av VASEK och Cirkulär Ekonomi Korsholm-projektet. I handboken påminns det hur kross tillverkat av rivningsbetong är ett ekonomiskt och miljövänligt alternativ för användning av jungfruliga naturresurser.
– Betongkross är nästintill gratis på grund av överutbud. Ändå används den alltför lite. Dess användning kräver inte heller stora tillståndsprocesser. Registreringsanmälan via MARA räcker och den får man inom några dagar. Betongkross lämpar sig för led- och fältbyggande, som botten för industri- och lagerbyggnader samt för olika grundkonstruktioner.
Yrkeshögskolan Novias lektor Tom Lipkin däremot har forskat i asfalt och hur den kunde återvinnas utan att kompromissa med kvaliteten.
– Asfaltens stenmaterial håller nog, men bindämnet bitumen har en viss ålder, efter vilken den hårdnar och börjar spricka sönder. I ny asfalt kan man använda upp till 70 procent gammal asfalt, men utmaningen är att få tillbaka bitumens goda egenskaper, berättar Lipkin.
Jenni Nurmi (bild nedan) från Ecolan Infra presenterade företagets produkter, som tillverkas av industrins biprodukter för jord- och skogsbrukets samt infrabyggandets behov. Företagets produkter kompletterar de redan existerande produkter som tillverkats av återvunnet material. Företaget utnyttjar i sina produkter så väl flygdaska, avfallsförbränningsslagg, gjuterisand som masugnsslagg.
– Utveckling av nya byggprodukter tillverkade av återvunnet material kräver kommersialisering och produktifiering. Produkterna måste absolut vara uniforma. Användarna ska instrueras vid användningen av produkten. Det lönar sig garanterat att begagna sig av bekanta arbetssätt och redskap ifall materialet är helt nytt. Byggbranschen är ändå en ganska traditionell bransch.
Jari Nordström från Maapörssi Oy presenterade för seminarfolket en nätbaserad tjänst, med vilken man befrämjar återvinningen av ren överskottsjord. Tjänsten är avsedd för professionella och företag.
– Man kan utgå ifrån att ersättning av jordmaterial grävd från naturen med överskottsmaterial är ett såväl lönsammare som miljövänligare alternativ, påminde Nordström.
Pengarna avgör, och som det under seminariet flera gånger konstaterades, är byggprodukterna tillverkade av återvunnet material förmånliga. Kvar lämnar alltså frågan, hur vi kunde öka användningen. Infra rf:s Juha Laurila påminde att inga tjusiga knep krävs:
– Beställarna måste möjliggöra användningen av rivningsmaterial genom att redan i planerna indikera att användning av till exempel rivningsbetong ska vara möjligt. Uppdragstagarna möjliggör användningen när de har kunskapen och kunnandet om dessa material. Vi behöver även mod, också från den offentliga sektorn.
