Vasaregionen klarar sig i utslagstävlingen med hjälp av skickligt utvecklingsarbete
Vasaregionens starka energikunnande bådar gott, men det behövs mer nätverkande. Bland annat det här synsättet kom starkt fram i den diskussion om utslagstävlingen mellan stadsregionerna som fördes den 16 januari på seminariet Energiska Vasaregionen ska sättas på Finlands karta.
Vasaregionens starka energikunnande bådar gott, men det behövs mer nätverkande. Bland annat det här synsättet kom starkt fram i den diskussion om utslagstävlingen mellan stadsregionerna som fördes den 16 januari på seminariet Energiska Vasaregionen ska sättas på Finlands karta. Seminariet ordnades av VASEK och samlade salen full med folk som ville höra landets bästa experter inom regionutveckling berätta om konkurrensen mellan regionerna samt orsakerna till och följderna av den. Alla seminarietalare förutspådde framgång för vår region men endast med vissa förutsättningar. Vad skulle i så fall vara den bästa speltaktiken för Vasaregionen?
Energin framkallar lokalt surr
Dagens samhällsmodell är en balansgång: på kommande är en statlig kommunstrukturreform och stabiliseringar, ändringar och nerskärningar i den offentliga ekonomin. Genom tiderna har regionerna utvecklats i hög grad genom slumpartade händelser och därför är det svårt att skriva ett noggrant framgångsrecept för utslagstävlingen.
- Stadsregionen ska helt enkelt skapa goda förutsättningar för lyckliga slumpar, formulerar ANM:s före detta regionutvecklingsdirektör Janne Antikainen.
För Vasaregionens framgång skapades de bästa förutsättningarna i ett samhälle med decentraliserad struktur. Modellen sökte sin form redan efter andra världskriget men framhävdes speciellt i och med 1990-talets lågkonjunktur. Enligt professor Markku Sotarauta vid Tammerfors universitet var det då som konkurrenskrafts- och innovationspolitiken började bli allt mer aktuell i samhället. Regionerna och städerna började konkurrera med varandra om uppmärksamhet, företag och kunnig arbetskraft.
- Och det har gynnat Vasaregionen! påpekar Sami Moisio, professor vid Uleåborgs universitet.
Runt om i Finland blev universitetsstäder, där vissa tjänster, institutioner och kunnande blomstrar, centrum i en decentraliserad samhällsmodell. Sotarauta talar om "bra lokalt surr" med vilket man avser ett tätt regionalt samarbete samt specialisering av högskolor och näringslivet: företagen inom branschen har bra jordmån för verksamheten och det finns gott om arbetsplatser. I Vasaregionen skapas lokalt surr naturligtvis av den starka koncentrationen av energikunnandet, som bleknar inte ens i internationell jämförelse.
- Här har man kunnat bygga upp en bra story och de olika aktörerna begriper storyns innehåll, berömmer Antikainen.
Man får inte invagga sig i trygghet
Sotarauta och Moisio ifrågasätter trots allt starkt hur länge framgången kan fortsätta med 1990-talets läror.
- Den decentraliserade samhällsmodellen kommer inte att fungera som sådan i framtiden. I Finland kommer det att finnas mellan fem och sju stora städer. Enligt rapporterna om regionutvecklingen på 2000-talet finns det en tävling mellan stadsregionerna i landet som dessutom hårdnar hela tiden, säger Moisio.
- Koncentrationerna har fungerat bra men även de har sina gränser. Överdriven specialisering kan vända sig mot sig själv. Man kunde mera efterlysa en experimentell innovationspolitik, där man skapar underlag för områden men vet inte vilka följder det har. Många gånger ser utvecklingsmaskineriet dem inte eftersom vi har valt branscherna som vi vill se på, ruskar Sotarauta om.
Paneldiskussionens deltagare (f.v.): professor Sami Moisio från Uleåborgs universitet, Vasabladets ledarskribent Peter Ehrström, direktör Anna-Kaisa Pusa från samkommunen JIK och Hannu Katajamäki, professor i regionalvetenskap vid Vasa universitet.
Professorerna påminner att även om samarbetet på lokal nivå skulle vara perfekt, är det ändå bara lokalt. Det kan så klart leda till en mycket effektiv men samtidigt isolerad stad. En sådan kommer inte nödvändigtvis i framtiden att fungera, för att inte tala om att bli framgångsrik.
- Konkurrensen mellan stadsregionerna är nyttig om den leder till nya idéer och växelverkan. Samarbetet kan ändå bli lidande till följd av revirtänkande. Exempelvis spänningarna mellan Vasa och Seinäjoki kan motverka hela regionens fördel om konkurrensen blir målet för verksamheten. Som värst kan den köra bort verksamhet från regionen, påpekar Moisio och kastar fram ett par frågor: Medför välfärden konkurrenskraft eller konkurrenskraften välfärd? Och åstadkommer man konkurrenskraft genom differentiering eller utjämning?
Ögonen upp mot alla väderstreck
För att Vasaregionen inte ska bli isolerad från omvärlden, ska man framhäva regionens förbindelser ut till världen och söka partner från också överraskande håll. Exportens starka procentandelar och skapandet av nya nationella nätverken är av livsviktig betydelse. Antikainen betonar att i fortsättningen får vi inte vända ryggen mot inlandet utan ska vända blicken och forska även i norr, öster och söder för att hitta gemensamma utvecklingskorridorer.
Han säger att elementen för en regionalt bra utveckling alltid utgörs av infrastrukturen som ska vara i gott skick, av kunnandet och av sättet att utveckla.
- I Vasa är infran fungerande, det är endast det geografiska läget och nåbarheten som utgör ett litet frågetecken. Kunnandet är utmärkt här, men förbindelserna och kurstagningen mot andra väderstreck behöver ännu konceptualiseras. I stadsregionernas utslagstävling är utveckling allt mer det särskiljande temat som gör regionen intressant. Utmaningen är att få hela fältet med i utvecklandet. Tabbar kan hända, dem ska man inte vara rädd för. I verkligheten är sättet att utveckla precis lika viktigt som innehållet i utvecklingen.
VASEKs kommunikationsschef Suvi Markko inledde till diskussionen genom att berätta om Vasaregionens styrkor.
I offentliga investeringar är ökad koncentrering att vänta, och då delas satsningarna i huvudsak till några större stadsregioner. Enligt de alternativa kartor som Moisio ritat kan konkurrensen mellan stadsregionerna och politiska besluten leda mot antingen en mindre decentraliserad eller till och med mot en huvudstadsbetonad metropolstat. Vasa har alltså ett stort behov att kämpa för den egna regionens framgång tillsammans med de större stadsregionerna.
- Även innovationspolitiken stöder centraliseringstrenden. Den här regionen måste helt enkelt se till att statliga innovationssatsningar kommer hit, konstaterar han.
Antikainen räknar med att framtidens utvecklingstrend kommer att vara kompetensdriven, för på något annat sätt klarar sig Finland inte i den globala konkurrensen.
- Kunnandet i Vasaregionen har i alla fall en riktig grund, kunskapsintensiva aktörer av rätt slag och invånarna som är bränsle till allt detta. Mycket goda frön och potentiell utveckling som ger en starkare position i utslagstävlingen.
Text: Anni Kiviniemi, Viestintätoimisto Winglet
Bilder: VASEK