Nyheter

Särskilt unga kvinnor känner att deras känsla av trygghet har rubbats av kriget i Ukraina

30.5.2022
-

Resultaten finns i Ungas goda liv-undersökningens slutrapport. Unga vuxnas känslor av lycka och oro undersöktes med hjälp av en enkät och gruppintervjuer. Rapporten innehåller också ungdomars syn på Finlands framtid och ny information om konsekvenserna av coronapandemin och kriget i Ukraina.

MicrosoftTeams image 10

E2 Forskning undersökte med ett exceptionellt mångsidigt material

Mer än hälften av 20–29-åringarna (53 %) är oroliga för sitt orkande och mentala välbefinnande. Ungdomars mål i livet är traditionella. Högst upp på listan står parförhållande, meningsfullt arbete, inkomst, välbefinnande och nära vänner. För färre än 40 procent är det ett av de viktigaste målen att skaffa barn.

En majoritet (63 %) av de unga vuxna anser att deras känsla av säkerhet har undergrävts av kriget i Ukraina. Det är betydligt vanligare att unga kvinnor (75 %) känner sig så än män i samma ålder (53 %). Majoriteten av unga vuxna (77 %) anser att psykiska problem är den främsta orsaken till att de mår dåligt. En tredjedel känner att deras liv är meningslöst och är rädd för ensamhet.

Resultaten finns i Ungas goda liv-undersökningens slutrapport. Unga vuxnas känslor av lycka och oro undersöktes med hjälp av en enkät och gruppintervjuer. Rapporten innehåller också ungdomars syn på Finlands framtid och ny information om konsekvenserna av coronapandemin och kriget i Ukraina.

Projektet genomfördes av E2 Forskning. Arbetet stöddes av undervisnings- och kulturministeriet, Svenska Kulturfonden, STTK rf, TELA rf, Uleåborgs stad, Uleåborgs universitet, Vasa stad, Vasaregionens utveckling Ab VASEK, Väinö Tanners stiftelse och Finlands kulturstiftelses regionala fond för Södra Österbotten. Projektet har genomförts med att delaktiggöra unga vuxna. Förutom uppgifter för hela landet har projektet också samlat in regionala uppgifter från Vasa, Uleåborg och Helsingfors.

Ungdomar önskar rimlighet, många upplever diskriminering

Ungdomar som intervjuades i undersökningen känner sig pressade att klara sig. Under trycket vill de att arbetslivet skulle vara rimligare. En ungdom beskriver det så här:

"Man måste hela tiden vara bäst på allting, både på jobbet och här på universitetet. Man får inte svika sina föräldrar, vänner eller vem som helst."

Ungdomar med invandrarbakgrund samt ungdomar med fysiska funktionsnedsättningar och nedsatt funktionsförmåga som intervjuats upplever diskriminering i sin vardag. En ungdom med invandrarbakgrund säger:

"Du märker att du är annorlunda. Miljön påminner dig om att hej, du är annorlunda. Ögonen är fixerade på dig. Du följs, folk tittar på dig. Folk uppmärksammar dig mer."

De unga anser att Finland byggs på de äldre generationernas villkor

En majoritet av de unga vuxna (62 %) anser att Finlands framtid bör byggas på jämlikhet och rättvisa. På basis av enkät- och intervjuundersökningar upplever de unga att Finland byggs på de äldre generationernas, maktelitens och den ekonomiska elitens villkor. Hälften av ungdomarna (51 %) anser att de inte har blivit tillräckligt lyssnade till i beslutsprocessen under coronatiden. De unga anser att personer med funktionsnedsättning, ungdomar och invandrare inte hörs tillräckligt i samhället.

En del av de intervjuade ifrågasätter solidariteten mellan generationerna och känner sig besvikna över äldre generationers agerande. En ungdom beskriver det på följande sätt:

"Hur mycket agg känner dagens unga människor mot sina föräldrar och hur många vill hjälpa framtida pensionärer? Många vill förmodligen lämna landet på grund av de beslut som nu fattas och som helt klart förstör framtiden för de ungdomar som är
här idag."

Coronan har haft både negativa och positiva konsekvenser

MicrosoftTeams image 11

Majoriteten (82 %) av de unga vuxna anser att coronapandemin har bidragit till att deras åldersgrupp mår dåligt. Knappt hälften (44 %) anser att coronapandemin har gjort dem mindre säkra på sin framtid. Å andra sidan anser vissa ungdomar att coronatiden har medfört positiva fenomen som distansundervisning, nya hobbymöjligheter och en större uppskattning av sitt eget liv.

Ungdomar med försvarsvilja

Ungefär hälften av ungdomarna (47 %) skulle vara beredda att försvara Finland med vapen om ett krig bröt ut. Majoriteten av männen (63 %) och knappt en tredjedel av kvinnorna (29 %) anser det.

Majoriteten av ungdomarna (79 %) skulle vara beredda att försvara Finland med andra medel än väpnat våld. Resultaten ligger i linje med andra undersökningar på senare tid. Hälften av de unga vuxna (49 %) anser att värnplikten ska gälla alla finländska medborgare, oberoende av kön. 38 procent är av annan åsikt. Mer än hälften av männen (58 %) och drygt en tredjedel av kvinnorna (38 %) stöder en jämlik värnplikt.

Rapporten bygger på gruppintervjuer med 110 ungdomar i åldern 20–29 år som genomfördes i Helsingfors, Uleåborg och Vasa. Bland de intervjuade fanns ungdomar med högre utbildning och yrkesutbildning, ungdomar med invandrarbakgrund,
ungdomar som använder stödtjänster och ungdomar med fysiska funktionsnedsättningar. I rapporten används också enkätdata (ett nationellt representativt urval av ungdomar i åldern 20–29 år, N=1126). Intervjuerna genomfördes mellan oktober 2021 och februari 2022. Undersökningen genomfördes i mars 2022.

Ungas goda liv-projektet genomfördes av E2 Forskning. Rapporten “’Sä teet tän elämän itelles´: Alle 30-vuotiaiden nuorten aikuisten näkemyksiä hyvästä elämästä" har skrivits av forskarassistenterna Eija Eronen, magister i samhällsvetenskaper , och Vilma Niskanen, filosofie magister, experten Roosa Veijola, filosofie magister, samt programdirektör Jenni Simonen, politices doktor.

 

Taggar: