Nyheter

Renoveringscentrum –projektet, som koordineras av Yrkeshögskolan Novia, bjöd in ett tjugotal aktörer inom byggbranschen till en diskussiontillfälle 7.9. Temat för tillställningen var mera hållbara strategier för fastighetsförvaltning. Frågor ställdes och diskussion fördes i ämnet.

Tillställningen öppnades av projektchef Mauritz Knuts (i bilden till vänster) och enligt honom fortsätter reparationsskulden att växa, och omsättningen av renovering inom husbyggande rör sig redan i samma siffror – om inte högre – som omsättningen av nybyggnation.

– Det finns mycket kunskap inom renovering, och i synnerhet inom energi- och kostnadseffektiv renovering, men problemet är att det är mycket uppsplittrat. Vårt projekt syftar till att bygga upp en opartisk, öppen och avgiftsfri data allt i ett och som är tillgänglig för alla.

Arkitekt Pekka Saatsi (i bilden nedan) berättade om kvalitetskriterier i renoveringen, vilka är som grundval för utvärderingen av arbetets framgång.

– Viktigaste för ett lyckat renoveringsprojekt är en smart ägare, som har tillräckliga resurser till sitt förfogande. Därtill krävs det upplysta myndigheter och verkligen kunniga designers och byggare. Om man vill ha ett resultat med hög kvalité måste man också investera en hel del, konstaterade han.

Inom byggande och renovering borde man enligt Saatsi sträva efter en längre livscykel, minst hundra eller även två hundra år, då man i dag är nöjd med 50 års livslängd. Han fäster en stor vikt vid att säkra de byggnadshistoriska värdena.

Enligt Saatsi talar man inte heller tillräckligt om fuktsäkerheten i Finland. Även större bygg- och renoveringsprojekt genomförs utan väderskydd:

– Där står isoleringsullen i regnet. I Sverige är situationen redan bättre. En del rättsakter borde iakttas även här, utbrast han.

Jorma Tuomisto (Seinäjoen ammattikorkeakoulu) presenterade utbildningsmöjligheter och krav som gäller renovering. Under förmiddagen skapades en diskussion av det faktum att olika typ av kvalifikationer inte är giltiga till exempel i Sverige. Gemensamma kvalifikationskrav inom hela Norden skulle behövas, så att arbetskraften skulle kunna röra sig över gränserna utan att behöva ta överlappande kurser i olika länder.

Gireesh Nair från Umeå universitet presenterade kostnader på renoveringar med beaktande av energieffektivitetskraven samt till den relaterad forskning, som har gjorts i Umeå. Nair berättade även om enkäten riktad till folk som bor i egnahemshus, vars resultat visade att det saknas olika verktyg för att beräkna kostnadseffektiviteten, likaså behövs etappvisa instruktioner för genomförandet av renoveringen.

Bo Glas (i bilden till vänster) från Västerbottens läns landsting har forskat kring inomhusluftens effekt på hälsan. Enligt honom förbättrar en hälsosam inomhusluft livskvaliteten och minskar avsevärt symptomen av astma och även antalet luftvägsinfektioner och antibiotika. Renovering av byggnader eller lägenhetens nya möbler under graviditeten eller barnets första levnadsår gör att risken är 1,4–1,9 gånger större för att barnet drabbas av atopiskt eksem.

Projektledare Annika Glader från Novia lyfte fram problemet med dubbelarbete:

– I Sverige finns det en till fuktsäkerheten orienterad ByggaF-metod, och i Finland har man utvecklat en Kuivaketju10-metod, båda utan att vara medvetna om varandras planer och utan att utnyttja expertis av varandra. Det är ungefär som att återupptäcka hjulet. Hur skulle vi kunna få data och aktörerna ihopsamlade och dra nytta av varandras arbete och även samordna arbetet som gjorts i grannlandet för finländska förhållanden, och vice versa? frågade Glader.

Det planerade Renoveringscentret skulle vara svaret och en aktör för att lösa det här problemet, men finansieringen är fortfarande ett frågetecken.

Läs mera om det grändöverskridande projektet Renovation Center

[contact_member,name=Mauritz Knuts,id=22,details=Name]