Nyheter

Vasa Centralsjukhus nya H-byggnad står klar. Det är det första byggprojektet i Österbotten som förverkligats i alliansform. Inom alliansen har alla aktörer suttit vid samma bord – beställare, planerare och byggare, vilket möjliggjort en snabbare tidtabell, implementering av nya tekniska lösningar och skapandet av mer värde för pengarna.

En smart sjukhusbyggnad med kostnadseffektiv livscykel, beredskap att utnyttja framtidens teknologi där hållbara och innovativa lösningar implementerats i syfte att spara på både miljö och energi utan att för den saken skulle pruta på patientsäkerheten och funktionaliteten. Ungefär så kunde man beskriva den nya H-byggnaden vid Vasa Centralsjukhus, som nu står klar.

Byggnaden består av tio våningar fördelade på 37 000 m2. Här kommer man att erbjuda öppenvårdstjänster på tre våningsplan, bäddavdelningar på fem våningar och psykiatriska tjänster på två våningar. Dessutom finns här utrymmen för privata serviceproducenter – ett kundapotek, kioskverksamhet samt café och restaurang.

Det enorma byggnadsprojektet har förverkligats av projektalliansen Bothnia High 5, där förutom Vasa Centralsjukhus också ingår Arkkitehdit Kontukoski Oy, Granlund Österbotten Ab, Raami Arkkitehdit Oy, Ramboll och YIT. Projektet är det första i Österbotten som förverkligas genom en alliansmodell, något som enligt projektchef Markus Kaustinen från YIT samt Ulf Stenbacka, teknisk direktör på Österbottens välfärdsområde och medlem i alliansens ledningsgrupp, lett till inbesparingar både rent kostnadsmässigt och i tidsåtgången för byggprojektet.

– Jag vågar påstå att det har försnabbat projektet med ett helt år, menar Kaustinen.

Alliansens projektchef Markus Kaustinen från YIT och Ulf Stenbacka, teknisk direktör på Österbottens välfärdsområde i samspråk med Mauritz Knuts, projektchef på VASEK.

Man valde alliansformatet eftersom det handlade om ett så pass stort projekt där man inledningsvis inte hade en exakt bild av hurudan lösning som behövdes.

– Att vi redan från starten hade med oss byggarna vid arbetsbordet och kunde beakta alla typer av aspekter redan i planeringsskedet var en mycket bra lösning, fortsätter Stenbacka. Alla ändringar har gjorts redan vid skrivbordet i stället för i byggnadsskedet. Det har varit ett papperslöst projekt där vi i stället arbetat med så kallade BIM-modeller.

BIM, byggnadsinformationsmodellering, är en intelligent modell på en molnplattform som integrerar strukturerade data från olika branscher för att skapa en digital återgivning av en byggnad. Informationsmodellen omfattar alla byggnadsdelar och hustekniska system samt väsentliga produktdata för dessa.

– Informationsmodellen, som vi kallar den, har använts på ett innovativt sätt på byggplatsen, berättar Stenbacka. Speciellt arbetsledarna och montörerna har använt den kontinuerligt på byggplatsen. Den är till stor nytta både vid planeringen och vid byggandet, vilket är viktigt då båda skedena pågått samtidigt.

– Modellen förebygger byggfel och tack vare den har vi sparat hundratusentals euro enbart på tryckta papper.

Hållbarhetsaspekten var med i diskussionerna redan från början och alliansen har strävat efter innovativa, hållbara lösningar utan att för den sakens skull pruta på patientsäkerheten.

– Behovsgrunderna är vid ett sjukhusbygge förstås det viktigaste, konstaterar Kaustinen. Flexibilitet har vi också satsat stort på utgående från erfarenheterna från de äldre sjukhusbyggnaderna. Utrymmena här kan lätt anpassas utgående från förändrade behov.

Förutom patientsäkerhet och trygghet har även hållbarhetstänket genomsyrat projektet. På byggnadens tak finns solpaneler på sammanlagt 750 kWp och en rad innovativa lösningar har använts i syfte att skapa både energibesparingar och ett mindre klimatavtryck.

Ett nytt fastighetsövervakningssystem styr funktioner såsom belysning, brandalarm och sprinklers, kylning och så vidare. Även de äldre byggnaderna på området kan anslutas till samma system.

Huset är anslutet till fjärrvärmenätet men har eget kylsystem. Energieffektiva fönster i kombination med kylpaneler i taket skapar bästa möjliga inomhusmiljö och på yttertaket finns en solcellspark installerad.

– Vi har fastslagna målsättningar för energiförbrukningen och den kommer att följas upp under en fem års period, berättar Stenbacka. Alla lösningar har valts med stor omsorg och vi har lyckats skapa de bästa kompromisserna, menar han.

Mauritz Knuts har som projektchef på VASEK följt med projektet med stort intresse och på nära håll.

– Det är ett enormt och imponerande samarbetsprojekt och samtidigt en förebild för branschen då det gäller nya lösningar och hållbarhet, avrundar han.

• Läs även: Teknikhuset visar nya möjligheter för byggbranschen

Text och bilder: Anna Sand / BySand

Byggbranschen står inför en enorm utmaning med den gröna och hållbara omställningen som nu kommer att krävas inom alla branscher. För att stöda processen hos aktörerna inom byggnadsbranschen, genomför VASEK utvecklingsprojektet ”Byggnadsbranschens hållbara framtid i Vasaregionen” under tiden 1.1.2022-30.6.2023.

Projektets mål är att höja nivån av vetskap och kunskap samt motivation och kompetens hos branschens alla aktörer för att på sikt nå målet att vara koldioxidneutrala. Projektet riktar sig till företag inom byggnadsbranschen, kommuner samt utbildningsinstitut med program i branschen.