Hållbar mobilitet förblev huvudämnet för examensarbetet trots corona
I början av 2020 förberedde Valtteri Massenko, miljöteknikstuderande vid VAMK, sitt examensarbete. Det var meningen att arbetet skulle handla om pilotförsök för hållbar mobilitet, som projektet MoveIT – koldioxidsnål transportservice i Vasaregionen 2030 skulle inleda i mars–april. Men självfallet flyttade corona fram piloterna och Massenko var tvungen att hitta på ett nytt ämne till sitt slutarbete.
Matias Båsk och Valtteri Massenko värnar om hållbar mobilitet.
I början av 2020 förberedde Valtteri Massenko, miljöteknikstuderande vid VAMK, sitt examensarbete. Det var meningen att arbetet skulle handla om pilotförsök för hållbar mobilitet, som projektet MoveIT – koldioxidsnål transportservice i Vasaregionen 2030 skulle inleda i mars–april. Men självfallet flyttade corona fram piloterna och Massenko var tvungen att hitta på ett nytt ämne till sitt slutarbete.
Bakgrundsarbetet för teori bakom hållbar mobilitet var redan gjort, så det var klokast att fortsätta på samma linje men ur en annan synvinkel.
– I startskedet av pandemin konstaterade vi tillsammans med min uppdragsgivare VASEK ett vi ser vartåt situationen utvecklas och funderar på en ny riktning i början av sommaren, berättar Massenko.
Det som satte stopp för ursprungliga ämnet blev nya ämnets huvudfokus
Ironiskt nog fick corona, alltså det som hindrade Massenko från att genomföra sitt ursprungliga arbete, en central roll i hans nya studie: Kestävä liikkuminen näkökulmana koronaviruspandemian jälkeen (Hållbar mobilitet som perspektiv efter coronaviruspandemin). Syftet med studien var att kartlägga effekterna av coronaviruspandemin på användningen av hållbara mobilitetsformer samt identifiera faktorer som också kan ha en inverkan efter pandemin.
Studien består av en teoridel och en temaintervju baserad på teoridelen. Intervjun genomfördes med nio mobilitetsexperter. I studiens slutsatser konstaterade man att som ett resultat av coronaviruspandemin kan människor ha antagit nya mobilitetsformer. Stor osäkerhet råder om kollektivtrafikens framtid, eftersom man ännu inte vet hur rädslan för viruset och nya, inlärda vanor kommer att påverka människors beteende och val även efter pandemin.
– Utöver kollektivtrafiken får sannolikt även samanvändnings- och samåkningstjänster invänta pandemins slut, påpekar MoveIT-projektets projektchef Matias Båsk, som även fungerade som Massenkos handledare från uppdragsgivarens sida.
– Mångsidigheten i intervjusvaren överraskade mig. Naturligtvis är spekulationer om framtiden baserade på gissningar, så det är klart att man får olika svar från olika människor. Annars förvånade inte studieresultaten. Pandemin kan fungera som en katalysator för olika förändringar i våra arbets- och mobilitetsvanor – till exempel har distansjobb diskuterats i årtionden och det förmodas nu bli allt vanligare även efter pandemin, berättar Massenko.
Massenkos studie var obestridligt framgångsrik, eftersom den fick högsta möjliga betyg, 5.
Att uppnå utsläppsmålen kräver handlingar
Enligt Massenko borde nästa mobilitetsform i Vasaregionen vara konceptet mobilitet som tjänst (mobility as a service, MaaS) och de transportpaket och resekedjor som konceptet möjliggör.
– De har ännu inte spridits och tagits i bruk i stor omfattning, men branschen har stor potential, konstaterar han.
I regionen och i landet som helhet har man höga målsättningar för koldioxidsnålhet, och handlingar krävs för att de ska nås. Massenko hälsar beslutsfattarna:
– Låt oss inte glömma våra utsläppsmål trots denna oroväckande situation.
Massenko blir färdig ingenjör i mitten av december och medan hans egna framtidsplaner fortfarande är oklara, väcktes hans intresse för hållbar mobilitet ordentligt i och med slutarbetesprocessen.
– Jag är intresserad av att utveckla hållbar mobilitet i Vasaregionen, säger han.
– Att uppnå målsättningarna för koldioxidneutralitet kräver handlingar, och strävan efter hållbar mobilitet är en viktig del av åtgärderna som hjälper oss nå målen, poängterar Båsk.
