Nyheter

Under de senaste åren har logistiken i Vasaregionen utvecklats på bred front. Speciell fokus har lagts på utveckling av flyg- och järnvägstrafiken, men arbete har också gjorts för att utveckla vägtransporterna och hamnen. Målet är att förbättra funktionen för samtliga fyra transportformer - luft-, järnvägs-, sjö- och vägtransporter - och därigenom det logistiska läget för regionens företag. Det regionala utvecklingsbolaget Vasaregionens Utveckling Ab VASEK har verkat aktivt inom utvecklingsprojekt gällande logistik, eftersom fungerande transportrutter är ett livsvillkor för regionens näringsliv.

Regionens företag har föreslagit att också utvecklingsmöjligheterna för Vasa hamn ska utredas grundligt. Från många exportföretag i regionen transporteras produkter sjövägen till respektive destinationer redan nu, men den första sträckan från regionen till hamnarna i södra Finland går längs landsvägarna. Till exempel år 2008 exporterades från regionen cirka 5 miljoner ton gods längs landsvägar, medan endast 1,4 miljoner ton gick via hamnen.

- Om varorna kunde lastas på fartyg redan i Vasa hamn, skulle företagen få kostnads- och kvalitetsfördelar och utsläppen från landsvägstransporterna skulle minska, säger VASEKs logistikexpert Tommi Tuominen. - Även det försämrade skicket på vägar och broar i Västra Finland talar för användning av närhamnen.

Vasaregionens logistikutvecklingsprojekt är i full gång och ger företagen en signal om företagsvänlig näringslivspolitik. Riitta Björkenheim och Tommi Tuominen på VASEK tror att Vasaregionen inom några år kommer att vara ett riktigt smultronställe för företag vad logistiken beträffar.

Flaskhalsarna bort

I Vasa hamn finns några centrala utvecklingsobjekt, som hittills har bromsat utvecklingen av hamnen och minskat företagens intresse av att använda hamnen.

Lyftkranskapaciteten i hamnen har varit bristfällig, men anskaffningen av en ny lyftkran ökade hamnens kapacitet väsentligt. Lyftkranen tillgodoser gott och väl dagens behov och har också möjliggjort hantering av containrar. När frakttrafiken ökar förutsätter en flexibel hantering av fraktgods och containrar att nya lagringsområden byggs i hamnen.

Det mest aktuella och ett av de viktigaste utvecklingsprojekten är att Vasklotbron, som leder till hamnen, förnyas så att bärkraften ska räcka till för transport av tunga laster.  Reparations-planerna görs i höst och byggnadsarbetena har beaktats i budgeten för nästa år. De tungare transporterna kommer till hamnen via Sundom, men också en ny sydlig rutt till hamnen är under planering. Den nya rutten skulle erbjuda bättre förbindelse till riksvägarna 3 och 8 samt en direkt förbindelse till logistikcentret, som planeras till närheten av flygplatsen. När dessa flaskhalsar i landsvägstrafiken är eliminerade går det att transportera märkbart tyngre laster till och från hamnen. Då blir det också aktuellt att anskaffa en kraftigare lyftkran.

För att sätta fart på användningen av hamnen och öka frakttrafiken behövs effektiv och fungerande linjetrafik direkt till Mellaneuropa, som komplement till nuvarande välfungerande linjetrafik till Umeå. Marknadsföringsarbetet för att hitta en ny samarbetspartner för linjetrafik har redan inletts. Dessutom ökar samarbetsmöjligheterna inom logistik mellan hamnarna i Vasa och Umeå tack vare det stora Nordic Logistic Center i Umeå, som inleder verksamheten i höst och den nya snabba järnvägsförbindelsen Botniabanan, som går till södra Sverige och därifrån vidare till Mellaneuropa.

- Utvecklingen av hamnen sammanlänkas utmärkt med övrig logistikutveckling i regionen, konstaterar VASEKs Riitta Björkenheim, ansvarig för flyglogistikprojektet. - Gemensamt för hela logistikprojekthelheten är att projekten genomförs utgående från redan befintliga och framtida behov.

Den nya lyftkranen behövs

Den nya lyftkranen som anskaffades till Vasa hamn i februari kom enligt hamnchef Teijo Seppelin i grevens tid. Den nya kranen som lyfter 100 ton klarar av tyngre stycken än de gamla kranarna, och dessutom hantering av containrar, vilket ytterligare förbättrar serviceutrustningen i hamnen.

Eftersom projektet var brådskande och man sökte en ekonomiskt förnuftig grund för investeringen, anskaffades lyftkranen i samarbete med Oy Blomberg Stevedoring Ab. Projektet genomfördes snabbt, eftersom det i hamnen fanns ett akut behov av ökad lyftkapacitet och marknadsindikatorerna pekade på ett behov av containerkranar även i fortsättningen.

- Trots att lyftkranen är ett gemensamt projekt för hamnen och Blomberg Stevedoring, kan den också användas av alla andra kunder och speditionsbolag, påpekar Seppelin.

Hamnchef Teijo Seppelin vill utveckla hamnen så att den ännu bättre ska svara mot behoven i regionens industri - ett utmärkt exempel på det är Liebherr-kranen som syns i bakgrunden och som anskaffades till hamnen enligt påskyndad tidtabell för att lösa problemet med lyftkapacitet.

Ökad kapacitet i framtiden

Enligt Seppelin lämpar sig den nya lyftkranen för hamnens aktuella behov. Det går att hantera så stora lass och containrar med den som det för närvarande går att transportera över Vasklotbron. Anskaffningen av en ny och större lyftkran finns emellertid i planerna kanske redan efter några år.

- På anskaffningen av en robustare lyftkran inverkar främst industrins behov i regionen samt att vägförbindelserna till hamnen förbättras, konstaterar han.

Text och bilder: Johanna Haveri
Översättning: Eva Berg